Page 7 - SNT_22

Bebyggelsen i Sandviken var också
i den typiska bruksstilen som i
Forsbacka, dock var standardfärgen
gul med röda knutar, jämfört med
brukskåkarna i Forsbacka som var
grå omålad rappning.
Sandvikens symbol är den enormt
stora utrangerade ånghammaren
som sedan många år står uppställd
framför det gamla huvudkontoret.

Ett besök i Furuviksparken
En söndag tog våra bekanta oss ut
på en åktur runt i sin lilla CV4. Vi
åkte sightseeing i Gävle, Bomhus
med Korsnäs Marmas stora pap-
persfabriker och fram till Furuviks-
parken som ligger söder om Gävle
och som var huvudmålet för turen.

Allsång på Laduholmen i
Forsbacka Mästerligt vägbygge söder om Gävle.
På torsdagskvällarna ordnade Fors-
backa Idrottsförening, bandyvärlds- Vägen var asfalterad fram till Gävle Först tänkte vi att vi skulle försöka
mästarna som kallades ”Den Gula och likadant var det i staden. Söder komma inomhus till regnet förhopp-
Faran”, allsång på Laduholmen. Kungsgatan som då var ganska ningsvis skulle sluta och då vi kom
Detta var ett uppskattat arrange- smal var den dock belagd med gat- fram till en bondgård åkte vi in och
mang som drog mycket folk från sten och i dessa låg även frågade bonden om vi fick stå med
när och fjärran, liksom det var en spårvägsspåren. mopederna i lagården. Bonden sa
träffpunkt för bruksborna. att det var OK, men vi fick stränga
Efter Gävle mot Furuvik var vägen förmaningar om att vi inte fick röka
Från Sandviken kom ångbåten också belagd med gatsten. I efter- på grund av brandrisken.
EMMA över Storsjön och via lands- hand har jag förvånats över att det
vägen kom mängder av moped- överhuvudtaget varit möjligt att Nu stod vi åtminstone under tak,
och motorcykelburna ungdomar, bygga en så präktig väg. Dels var men vi var dock redan ganska blöta
skinnknuttar och spättor. gatstenen fint tillverkade och dels och vägluten hade redan börjat fär-
var stenen lagt i ett snyggt möns- ga både oss och våra mopeder med
På Laduholmen fanns även en ter. Hur lång sträcka som var be- bagage grå. Våra kläder var inte
dansbana, och efter allsången spe- lagd på detta vis, vet jag inte men just lämpade för regnväder, men
lade man i all enkelhet upp till dans förmodligen var det mera än en man kan ju inte begära allt.
efter ett dragspel och en fiol. En mil.Så småningom tog belägg-
dans kostade 25 öre vilket betala- ningen slut och det blev grusväg Tiden gick men regnet fortsatte att
des när man gick upp på dansba- igen och till allt elände började det ösa ned så vi började en överlägg-
nan med den flicka man valt att att regna häftigt. ning om hur vi skulle göra. Stanna
bjuda upp. Vinsten från tillställ- här kunde vi inte göra hur länge
ningen gick till idrottsföreningens
driftsutgifter.

Efter dansens slut blev det livat
längs vägarna när skinnknuttarna
skulle imponera på brudarna ge-
nom att ha snabbaste accelera-
tionen bort från bruket. Hastighets-
begränsningen hade ännu inte upp-
funnits.

Återfärd till Danmark
Vi hade nu fått tillfälle att känna på
bruksmiljö, svensk kultur och lärt
känna lite av den centrala delen av
Gästrikland. Våra semesterdagar
var dock begränsade och det blev
åter dags att åka hemåt mot Dan-
mark.

Vi startade tidigt på morgonen och
åkte enligt planerna österut genom
Valbo och Gävle varefter färden F16-flygplan som stiger upp över en vacker åker med gammalmodiga häss-
gick söderut. jor. Ljudet får man föreställa sig.

7