Page 6 - SNT_22

Sightseeing i Sandviken
Semesterdagarna då vi skulle över-
natta hos våra bekanta utnyttjades
till att kolla närområdet naturligtvis
företrädesvis från Diesella sitsarna.

Första turen gick till Sandviken.
Vägen dit var bra men då vi kom till
Klangbergsbacken som utgör infar-
ten till staden, var vi tvingade att
hjälpa till med pedalerna. Stig-
ningen var på den tiden högre än
nu. Man grävde senare bort den
högsta toppen av backen, dock tror
jag inte det var för vår skull.

För att kolla läget fortsatte vi väs-
terut mot Kungsgården - Falun
(nuvarande riksväg 80), men då vi
kom strax utanför Sandviken över-
gick den asfalterade vägen i en
smal och gropig grusväg, som med
rätta kallades Stigen.Den finns
fortfarande kvar i en viss utsträck-
Timmerflottning i Dalälven vid Gysinge. ning. Vi kände inte just då för att
åka ut på tvättbrädesvägar och
Nu fortsatte färden genom Hede- Lägenheterna hade några år tidi- körde därför tillbaka in i Sandviken.
sunda på den smala vägen över gare moderniserats således att man
åsarna till Överhärde. Vid Tage hade rinnande kallvatten inomhus Staden Sandviken kom till i mitten
Berglunds verkstad (välkänd MCHK och även toaletter med spolning på 1800-talet då järnverket i Högbo
profil) kom vi fram till den ”stora” hade installerats. För att vattnet i flyttades till Storsjöns strand ca sju
asfalterade vägen som gick mellan toaletterna inte skulle frysa under km. från Forsbacka. Verket är alltså
Gävle och Sandviken. Här svängde vintern installerades ett element jämfört med många andra bruk ett
vi till vänster och efter ett fåtal kilo- stående på golvet bakom toalett- ungt bruk. Det kommer dock alltid
meter såg vi skylten ”Forsbacka” stolen. att ha en plats i världshistorien,
efter dikeskanten. eftersom företaget, visserligen vid
Järnverket samt nästan alla bostä- Edske Masugn några mil från Sand-
Målet var nu nästan nått, och efter der, lantgårdar och stora skogar viken, var det första som lyckades
lite letande hittade vi till våra be- ägdes av den då stora Fagerstakon- att praktiskt genomföra den så
kanta där vi skulle bo under några cernen. Vi besökte järnverket med kallade Bessemermetoden som
dagar innan färden skulle gå vidare. våra bekanta som också arbetade möjliggjorde storproduktion av stål.
där.
Forsbacka År 1954 arbetade 7-8000 personer i
Samhället visade sig att vara ett verket.
”bruk” (en definition som vi aldrig
sett eller hört om tidigare).med
följande beskrivning:
Forsbacka, som betyder forsen vid
backen, var vackert belägen vid
Storsjön och längs Gavleån.

Bruket hade byggts upp kring ett
järnverk som anlades för mera än
400 år sedan då några bergsmän
startade den första stångjärnsham-
maren.

I mitten låg hjärtat, järnbruket, ka-
raktäriserat av tre präktiga indust-
riskorstenar, tätt intill vattnet och
utanför låg samhället som till störs-
ta delen bestod av grå, rappade så
kallade bruksbostäder med stan-
dardlägenheter som bestod av ett
rum och kök. För uppvärmningen
av bostäderna fanns en vedeldad
kakelugn i rummet och i köket
fanns en vedspis. Gunnar till höger med våra bekanta utanför en typisk bruksbostad på
Strandgatan 2 i Forsbacka.

6