Page 16 - SNT_33
P. 16
Gengas är något som de fles- ra världskriget då oljeeldade jörsvetenskapsakademin en
ta förknippar med fordons- järnugnar och elekticitet tog av de organisationer som, här
trafik under andra världskri- över. Gengas användes även i Sverige, spred kunskap om
get, men här finns en helt an- till att driva stationära moto- gengastekniken. Flera svens-
nan historia att berätta också. rer i industrierna under slutet ka tillverkare kom med agg-
av 1800-talet och de första regat och en omfattande im-
åren av 1900-talet då det port förekom också.
fortfarande var svårt att få
tag på bensin. De vanliga Gengasdriften slog igenom
bensinförsäljarna, det vill sä- snabbt eftersom det var det
ga apoteken, hade inte så enda tillgängliga alternativet
stora lager. till petroleumprodukter för
fordonsdrift. I slutet av 1940
Redan under första världskri- fanns det ungefär 22 000
get blev det snabbt bensin- gengasdrivna fordon i Sverige
brist och ransonering i Euro- och ett år senare omkring
En svensk gengasdriven lätt- pa, men motorismen var då i 70 000.
viktare i Norge. Blixt 1936 98 sin linda så det inverkade inte
cc, ägd av Rolf Barry Berg. så mycket på det dagliga li- Det fanns många problem
vet. Efter kriget började man, med gengasen, ett av dessa
Det startade när de engelska bland annat i Sverige men hade kanske inte så stor be-
järnbruken började använda även i Frankrike och Tysk- tydelse just då, motorns
stenkol istället för ved under land, att utreda möjligheterna prestanda sjönk betydligt,
slutet av 1700-talet. Ved var att ersätta bensin som for- men alternativet var att inte
en bristvara på de brittiska donsbränsle under framtida kunna köra alls. Gengasagg-
öarna och man importerade konflikter. Gengas var en pro- regaten blev mycket varma
därför mycket så kallat Öre- dukt man prövade och det och krävde stort underhåll,
grundsjärn från Sverige och första aggregatet som lämpa- byte av filter, urslaggning
även järn från Ryssland till de sig för bilar tillverkades av med mera och värmen med-
sin stålindustri. När man se- Panhard et Levassor under förde alltid en brandrisk. Om
nare kunde använda stenkol i 1920-talet. Något år före man slarvade med filterby-
förädlingsprocessen blev krigsutbrottet blev det allvar tena fortsatte gasens omfat-
England inte så beroende av av teknikutvecklingen och tande föroreningar in i mo-
importjärn, vilket i sin tur led- 1939 var det Kungliga Ingen- torn och förorsakade stort
de till en mångårig kris för
den svenska järnindustrin,
även Napoleonkrigen vid
1800-talets början drev på
krisen.
Lösningen för den svenska
järnindustrin kom med bruks-
patron Gustav Ekman som
1845 konstruerade ett koltorn
som omvandlade ved till gas
vilken i sin tur blev bränsle i
ugnarna och då kunde man få
upp lika höga temperaturer
som i stenkolseldade ugnar.
Gasen kom att kallas genera-
torgas – gengas, och använ-
des med framgång vid de
svenska bruken till efter and-
16
