Page 39 - SNT_27

har säkert stannat hos köpenhamnsavdelningen och
andra har kommit ut till olika platser i landet. Marke-
ringarna på kartan placerar bara 32 av de 98 Rören på
en bestämd plats.

Givetvis hade polisen andra maskiner än Nimbus.
Erik Kristoffersen relaterar en händelse från Viborgs-
trakten i sin artikel om Polisens motorcyklar i Politi-
historisk Selskabs årsskrift 1990:
En polis från Statspolitiet, stationerad i Viborg på Jyl-
land hade spårat en missdådare till en annan kom-
mun, men där hade han inte befogenhet att göra ett
anhållande. Så vad göra? Polisen hade kommit till
platsen på en Elleham-motorcykel, så han fick tanken
att låtsas att motorcykeln var trasig och be om hjälp
med hemtransport. Den misstänkte nappade på betet
och körde den civilklädde polisen och hans motorcy-
kel till Viborg där han blev anhållen enligt alla kons-
tens regler.

En annan grupp av kunder syns inte så mycket i la-
gerlistorna men det finns en del bilder av deras mo-
torcyklar, gasverken.

Upplysning av städerna är ett gammalt problem, un-
der 1800-talet förekom fotogenlampor och ibland tran- Utpumpning av kondensvatten vid en signallykta.
lampor med ljuset var svagt. Gasbelysning introduce-
rades i London strax efter år 1800, först i Sverige var till belysning, inte bara av gator utan även i offentliga
Göteborg 1846. I Köpenhamn införde man gasbelys- byggnader och välbeställda hem. Till en början kalla-
ning och vattenledningar samtidigt när man skrev des den därför ofta lysgas, efterhand började man
kontrakt med en engelsk firma år 1855. Två år senare även använda den till uppvärmning och i köksspisar.
började belysningssystemet fungera. Elektrisk gatubelysning slog igenom först en bit in på
1900-talet.
Gasen kallades stadsgas och framställdes genom torr-
destillation av stenkol. Destillationsprodukterna var Ett av de praktiska problemen med gasbelysningen
koks, stadsgas och en massa biplodukter av mer eller var att det bildades kondens i rören och detta kon-
mindre skadliga ämnen i form av bland annat tjäror densvatten måste sugas ut, det var här som motor-
och ammoniakvatten. Bland de otrevligare biproduk- cyklarna kom in i bilden. För att samla kondensvatt-
terna var cyanväte. Gasframställningen var en komp- net byggde man vattenfällor i de underjordiska led-
licerad procedur, inte minst reningen och urskiljning- ningssystemen och vid varje vattenfälla satte man en
en av biorodukter. Koksen och en del av biprodukter- gaslampa. Om det samlades för mycket vatten i fällan
na kunde säljas vidare. Gasen användes i början mest slocknade denna signallampa och det var hög tid att
tömma ur vattnet. De sidovagnsmotorcyklar som an-
vändes för ändamålet, åtminstone i Köpenhamn och
Odense, var utrustade med en utsugningspump och
en behållare för kondensvattnet. På de Kakelugnsrör
som används för uppgiften ser vi på foton att pumpen
drevs av en rem eller kedja från motorns främre ända,
den plats som annars var avsedd att driva en elgene-
rator, men gasverkens motorcyklar hade givetvis gas-
belysning.

Københavns Belysningsvæsen köpte två Rör i oktober
1922, nummer 195 och 196, två månader senare skaffa-
de Strandvejens gasverk cykel nummer 221, ytterliga-
re ett Rör gick till belysningsväsendet i juli 1923, det
var nummer 426. I januari köpte Frederiksbergs Belys-
nings og vandvæsen nummer 728. I Odense köpte
Personal och mc vid gasverket i Odense man troligen av en återförsäljare.

39