Page 3 - SNT_27
P. 3

KAKELUGNSRÖRENS TÄVLINGSHISTORIA, DEL 1 1919-1923















































                motorismens barndom fanns det ett säkert sätt  som är scenen för mycket i denna artikel, var vägstan-
               att lyckas få sina bil- eller motorcykelkonstruk-  darden relativt god jämfört med Sverige och Norge
               tioner kända, och helst också sålda, att deltaga i  där tjälen var ett stort och, naturligtvis, återkomman-
               tävlingar med dem. Naturligtvis skulle man     de problem.
        vara framgångsrik, men om framgångarna inte riktigt
        motsvarade förväntningarna så kunde man alltid få     Den danska tävlingshistorien började med Elleham-
        det hela att låta bättre med hjälp av reklamen. I moto-  klubben som grundades 1906 och snart startade en
        rismens pionjärländer fanns det gott om sådana stora  tävlingsverksamhet. Klubben hade tidigt hela 70 med-
        tävlingar och ofta var det de stora tidningarna som   lemmar, alla naturligtvis ägare av Elleham-motorcyk-
        stod som organisatörer och inspiratörer, motortekni-  lar. Deras första större tävling, ”Jylland Rundt” ge-
        ken var ju en av tidens spetsteknologier.             nomfördes redan 1907 som en kombinerad tillförlit-
                                                              lighets- och orienteringstävling där man skulle hålla
        Den tidens tävlingar gick oftast på allmänna vägar och  en genomsnittshastighet av 30 kilometer i timmen.
        sällan på avlysta sträckor. Med tanke på vägstandard,
        däckkvalitet, smörjmedel och motorteknik hade alla    Utvecklingen gick sakta framåt med flera klubbar och
        tävlingar ett stort inslag av tillförlitlighetstävlingar.  klubbtävlingar, både för bilar och motorcyklar. År
        Det var en stor prestation att bara komma i mål, både  1913 genomfördes den första riktigt stora tävlingen i
        av fordonet och av föraren samt den eventuelle meka-  Danmark, ”Danmarks Grand Prix”. Sträckan var
        nikern. Vägbelägningen var sten och grus, överpudrat  Köpenhamn-Skagen-Köpenhamn och man lockade
        med det fina stenmjöl som hästvagnarnas järnskodda    hela 72 startande. Tävlingen återkom året efter som
        hjul skapade. Dessutom fanns ett stadigt inslag av    Skagenløbet, men sedan kom första världskriget
        hästskosöm i vägbeläggningen vilket naturligtvis öka-  emellan.
        de punkteringsrisken en hel del. I det lilla Danmark,










                                                            3
   1   2   3   4   5   6   7   8