Page 5 - SNT_6

Poul Jørss Typ A är i ett mycket välbe-
varat skick. Lacken är från 1922 och
den har bara rullat 1 600 mil sedan
den tillverkades!

Skapelsen räddades genom byte mot
lite H-D delar och med hjälp av en duk-
tig smed kunde det åter bli en motor-
cykelram av väderkvarnen! Sedan 1980
ingår delarna i ett välrenoverat Kakel-
ugnsrör i Tyskland. också direkt se till så att all handel med ut-
ländsk valuta skedde genom centralen. Poli-
Ovanstående var en skildring ur ren motor- tiken bidrog givetvis till att höja priserna på
cykelsynpunkt men händelseförloppet har importvaror och det administrativa systemet
naturligtvis en förklaring i Danmarks historia blev mycket tungrott för företagen. Om man
och ekonomiska och politiska förhållanden ville producera så kunde man inte, eftersom
under 1900-talet. man inte fick importera tillräckligt med metall
exempelvis, det blev ryckigt och svårplanerat.
Danmark var som de flesta andra länder under Ändå klarade sig Fisker & Nielsen sig ganska
1800-talet, ett jordbruksland. Genom sitt läge bra, som stor exportindustri sedan 1910 fick
och uppbyggnad av ett stort antal öar var han- man god tillgång till aluminium.
deln också mycket viktig. Under 1800-talets
sista decennier och fram till första världskriget Så kom kriget med bensinbrist, ransoneringar
omdanades jordbruket mycket. Danmark, lik- och andra svårigheter. Det blev den 9 april
som Sverige och många andra länder förlorade 1940, fem mörka år då ekonomin gick på tom-
mycket av sin export av spannmål när ameri- gång medan vissa producerade för ockupa-
kanskt och ryskt spannmål samt i viss mån tionsmakten. Freden 1945 medförde upprens-
även australiensiskt, blev billigt och totalt ningar men bara ett mycket långsamt återgå-
dominerade den internationella marknaden. I ende till normala ekonomiska förhållanden.
Sverige inrättade vi skyddstullar och upprätt- Ransoneringar och varubrist rådde i flera år.
höll så den inhemska produktionen, medan Kritiska granskningar efter kriget har visat att
man i Danmark istället startade en omställning Fisker & Nielsen inte hade producerad för
av jordbruket från spannmålsproduktion till ockupationsmakten, däremot hade man fått
produktion av fläsk, smör och andra animalier. varor beslagtagna.
Samtidigt satte industrialiseringen igång på all-
var i Danmark. Råvarorna kom från lantbruket, För att köpa nya motorfordon var man tvungen
men var även lera, sand och kalk som förädla- att ha en inköpstillåtelse och för att få det
des till tegel eller cement. skulle man visa att man hade ett faktiskt
behov av transportmedel. Därefter kunde
Under första världskriget strävade Danmark ansökan prövas. Från 1952 blev det möjligt att
efter att förhålla sig neutrala men man tvinga- köpa utan inköpstillåtelse, men då skulle man
des till eftergifter av Tyskland. Priset på jord- istället betala en avgift, en så kallad dollar-
bruksvaror steg under kriget men de sista beviljning. Det året kostade en fabriksny Nim-
krigsåren drabbades man svårt av varubrist på bus 6 228 danska kronor före skatt och försäk-
grund av ubåtskriget. ring, för dollarbeviljningen tillkom 2 500 kr!
Även omsättningsskatten på fordon var hög,
Specialiseringen inom lantbruket och industri- 10 % strax efter kriget, 30 % 1950 och 1957
strukturen gjorde att Danmark blev mycket blev den 78 %! Den höga omsättningsskatten
känsligt för konjunktursvängningar under mel- slapp man, helt eller delvis, om man registre-
lankrigstiden. Depressionen under början av rade fordonet på ett företag och körde med
1930-talet slog mycket hårt med starkt prisfall gula, eller gulsvarta, skyltar, men då var det
på jordbruksprodukter och industriarbetslöshet begränsat hur man fick köra privat.
som närmade sig 40%. Ett sätt att försöka
dämpa de ekonomiska följderna av krisen var Först en bit in på 1950-talet ökade varutill-
inrättandet av Valutacentralen 1932. Myndig- gången men Danmark brottades med en svag
heten skulle reglera importen och därmed hålla ekonomi och ett underskott i bytesbalansen
den danska valutan under armarna. Man skulle långt in på senare delen av 1970-talet.
5