Page 11 - SNT_10

nödvändig för att gödsla åkern. Då
man tog ännu mera näring från ut-
marken genom att göra om delar
av den till äng, som efterhand
även den blev åker. Ännu en ond
cirkel!

Detta ledde efterhand till en jord-
brukskris, i Sverige är vi då fram-
me vid slutet av 1700-talet. Skif-
tesreformerna blev ett sätt att för-
söka lösa den krisen. Dikning och
märgelspridning var andra sätt.
Idag har vi uppskjutit krisen med
hjälp av konstgödsel - men som
sagt, antagligen bara uppskjutit
den.

På Revingehed ser vi alltså idag
vad som hände med utmarken när
betestrycket blev högre och högre.
För att behålla ett beteslandskap
med träd och dungar måste späda
trädplantor skyddas från bete tills
de vuxit utom räckhåll för mulen.

Idag skulle vi inte känna igen land-
skapet som det såg ut för tvåhund-
ra år sedan. Då var landsbygdens
bebyggelse koncentrerad till byar
med åker och ängsmark närmast
byarna och därutanför den nästan
trädlösa utmarken.

På någon av bilderna till den här
artikeln skymtar Romeleåsen
skogsgrön i bakgrunden. Åsen var
en av dessa vidsträckta betesall-
männingar som ännu under mitten

Fotot är taget från samma punkt som bilden längst ned på föregående sida, men mera mot sydöst. Vägen går
mot Torna–Hällestad. Den blånande höjden i bakgrunden är den skogsklädda Romele klint.

11