Page 10 - SNT_10

Kvinnevad, ja — namnet har inget bidrager till att landskapet ser och med att de betande djuren
med kvinnor att göra — liksom i parkliknande ut och att man får hämmade tillväxten av plantor till
fallet med det mera bekanta Kvin- associationer till ett månghundra- fullvuxna träd. I tättbefolkade om-
naböske på Bjärehalvön är det kvi- årigt beteslandskap. råden blev utmarken mer eller
gor som är upphov till ortnamnet. mindre avskogad. Stora öppna
Vid Kvinnevad fanns ett vadställe I den landskapshistoria som vi betesallmänningar bildades och på
över Kävlingeån, senare ersatt av lever mitt i kan vi här se en pro- sina ställen gick det så långt att
en bro. cess som format stora delar av ljungen tog över från gräset. Då
södra och mellersta Sverige. Pro- var man inne i en ond cirkel.
Men till Kvinnevad kommer vi inte cessen som tog sin början senast
på den här turen. Vi tar av mot under medeltiden, upprepas här i Ljungen kunde betas när den var
söder vid Stensoffa, en soffa med snabbare takt och med start för späd men efter ett antal år blev
sits, rygg och armstöd av huggna bara drygt 60 år sedan. Betets om- den för grov och måste föryngras.
stenblock som slottsfrun på det vandlig av ett trädrikt landskap till Detta gjordes med hjälp av brän-
närbelägna Övedskloster lät place- en öppen mark. ning. Ljungbränningen förstörde
ra på platsen till förbipasserandes efterhand matjorden som brändes
glädje och nytta. Säkert också en I ”det gamla bondesamhället” som sönder och blåste bort, vilket gyn-
mötesplats för bygdens ungdom på tiden före skiftesprocesserna under nade ljungen som växte fortare
den tiden. Idag har soffan lånat sent 1700-tal och tidigt 1800-tal och fick brännas oftare och så
namn till en ekologisk forsknings- brukar kallas, var byarnas marker vidare.
station några hundra meter norrut. uppdelade i två huvuddelar, inägo-
marken och utmarken. Inägomar- I teorin hade man emellertid ett
Från vägskälet vid Stensoffa kan ken bestod av åker och äng. Ängen ganska bra fungerande närings-
man se ut över de lägre delarna av var slåttermark som gav vinterfo- system, ett kretslopp på inmarken
Vombsänkan medan man har der åt djuren, hö, löv och kvistar. men en utmark som efterhand för-
Romeleåsen med Romele klint i Av vinterfodret producerade djuren lorade näring. Det var bara det att
bakgrunden. Här, liksom på andra gödsel under vintern. Gödseln som så länge systemet fungerade
platser inom övningsfältet är den var nödvändigt för att kunna odla någotsånär bra producerade det
så kallade beteshorisonten tydlig. åkern. En del av gödseln produce- ett visst överskott som ledde till en
Det vill säga den gren– och bladfria rades givetvis även under betessä- befolkningsökning. När befolk-
delen längst ner på träd och buskar songen och betet skedde på ut- ningsökningen inte åts upp av krig
som de betande korna skapar och marken. Utmarken var från början och sjukdomar behövdes mera
vidmakthåller. Den syns på alla oftast skogsmark, men om- mat, det vill säga mera åkermark.
träden på bilderna. Den jämna vandlades under århundradenas Det var lättast att bryta ny åker-
gräsytan och beteshorisonten lopp mer och mer till glesare skog i mark av ängen. Men ängen var

Stensoffa. Soffan finns vid trädet bortom varningsskylten för gupp.

10