Page 7 - SNT_1
P. 7

Öppet beteslandskap söder om Krankesjön från en sommartur 2011.



                   Min tur

                   Vi har väl alla någon eller några favoritturer vi gärna kör trots, eller just för, att vi kan nästan
                   varenda meter. Det är inte bara i ett landskap eller en längs väg man kör, det är i en historia som
                   är lite olika varje gång och där man ser saker och ting på nya sätt trots att de är invanda. Det här är
                   en av mina favoriter.

                   Strax vid kanten av den del av Skåne som i uppsvenskens ögon är det ”typiska”, alltså ett stycke
                   utanför det aldrig platta Söderslätt ligger Vombsänkan. Skånes svar på Rift Valley. Uppsprucken i
                   den geologiska tidens medelålder och fördjupad och breddad av återkommande istider. Här
                   dominerar inte längre leran som i sydväst eller moränen som i norr. Linné myntade namnet
                   Moslätten för delar av denna diagonal tvärs över Sydskåne, från Gårdstånga i väster till bortemot
                   Sjöbo i öster. De magra jordarna odlades flitigt långt fram på nittonhundratalet. Men försiktighet
                   var alltid av nöden, alltför flitigt plöjande och harvande av stora ytor under våren, i kombination
                   med vårvindar friska, gjorde att jorden flög. Jordflykt och översandning hade varit ett problem
                   åtminstone sedan sextonhundratalet. Ett annat problem var att jorden inte höll fuktigheten och
                   därmed inte heller näringen. Före konstgödselns tid kunde varje markstycke bara odlas i några år
                   innan det fick ligga i träda kanske fem, tio år eller mera innan det åter kunde ge några skördar.
                   Även med gödsel var utbytet måttligt, i alla fall med slättbondens mått mätt. Djurhållning har
                   lönat sig bättre. Kävlingeån som ringlar sig fram i sänkan bildade ett omfattande vattenrike med
                   goda ängsmarker innan årätningar och muddringar under 1940 och –50 talen gjorde slut på
                   översvämningar under vårar och höstar. Hästuppfödning har funnits i Flyinge alldeles vid ån
                   sedan tidig medeltid och dagens hästcentrum för den traditionen vidare, liksom alla nyetablerade
                   hästgårdar i området.

                   I Vombsänkan etablerade försvaret ett övningsfält som efter några flyttningar under
                   artonhundratalet kom att centreras till ett område strax öster om Revinge by. Fältet växte,
                   framförallt under årtiondena efter andra världskriget, och rekryter i grått eller grönt och
                   stridsvagnar ersatte plöjande bönder och arbetshästar. Övningsfältet är idag till stora delar en
                   öppen slätt med stora naturvärden samtidigt som kvarvarande gårdar och omfattande spår av
                   försvunnen bebyggelse och odling ger ett rikt och skiftande kulturlandskap. Övningsområdet hålls
                   öppet av betande frigående köttdjur.




                                                           7
   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11   12