Page 8 - SNT_1

Byn Södra Sandby är basen för mina många
motorcykelturer på övningsfältet Revingehed.
Några kilometer på en sparsamt trafikerad
asfaltväg utmed sänkans sydsida och så är vi ute
på fältet. Även vägen ut bjuder på utblickar och
tid för reflexioner. Sluttningen ner mot sänkan
ligger på vägens högra sida och är relativt brant.
Bäckarna som rinner utför sluttningen är kantade
av kvarnrester, små skvaltkvarnar som tillhört de
gårdar som legat nedanför eller strax ovanför
sluttningen. Blygsamma husbehovskvarnar. Det
rinnande vattnet har inte bara hållit sig till
bäckfårorna. Där stigar från gårdarna uppifrån
höjden slitit genom vegetationstäcket har rännilar
av regnvatten hjälpt fötter och hovar att öka
slitaget. Hålvägar har bildats som på flera ställen
är ett par meter djupa. Hålvägarnas ålder är svårt
att säga någonting om, kanske är de bara ett par Hålvägar
hundra år, kanske trampades de av människor
som såg den första lilla träkyrkan uppföras av en
vikingatida storbonde i Sandby för tusen år sedan.

Gränsen för övningsområdet markeras av en färist, kreaturen är visserligen frigående året om,
men bara inom fältets gränser. Inbromsning och nerväxling till tvåan, för den här risten är dåligt
höjdanpassad, och med gungande sidovagn är vi så inne på fältet. Strax passerar vi Tvedöra, den
äldsta militära övningsplatsen i området. Här samlades de indelta soldaterna till årliga övningar

I gränserna mellan åkrarna, eller som här utmed en sockengräns, växte buskar och sly upp till träd. De be-
tande djuren äter rent så högt upp på träden de når. Trots att hägnaderna är borta sedan länge syns fortfaran-
de många gamla gränser tydligt.

8