Page 10 - SNT_8
P. 10
Tå ja int sku köp na mootoped
Pelle Lillkvist
Min vän tyckte att det nog börjar
räcka med gamla motorcyklar av
alla de slag, som nu finns i det
snart proppfulla motormuseet på
Alholmen i Jakobstad. Vi befann
oss för några år sedan en tidig lör-
dagsmorgon på den populära vete-
ranmarknaden i Falun i Sverige.
Det myllrade redan vid halvåtta
draget av penningstinna mark-
nadsbesökare med den där speciel-
la blicken ni vet. Vi hade ännu ej
öppnat vårt försäljningsstånd och
min medhjälpare hade gått nån-
stans. Jag började sakteliga strosa
omkring – alltid brukade man ju
hitta något kul att ta med hem till
Finland, men nån mc tänkte jag
inte köpa. När vännen kommer till-
baka, hör hon ett motorvrål till
vänster på sluttningen. Nån tok
provkör kanske något objekt. Men OEL är en förkortning av Otto Emanuel Lillkvist, Pelles far. Han tillverkade
den där hemska vita jackan han själv motor och transmission och monterade det i en trampcykelram.
har på sig liknar ju Pelles. Inte kan Konstruktionen är från 1920 och användes till 1928. Tank och motor är
Pelle ju vara så knäpp att han ej original, resten en rekonstruktion gjord gemensamt av far och son år
har kunnat låta bli att falla i fres- 1986.
telse nu igen och går och köper en
hoj? Hittar han något billigt brukar tonårings önskemotorcykel i Sve- Och av någon konstig anledning
han inte fundera så värst länge på rige i mitten av femtiotalet. Det var har Pelle alltid gillat dessa små,
saken och ibland har han ju fak- nämligen lite skillnad på lagstift- nätta motorcyklar. Är det kanske
tiskt gjort riktiga fynd. ningen i Finland och Sverige under det att de är lätta att lyfta och
femtiotalet. I Finland fick en sexton hantera och de kräver ett litet ut-
Men nej, nog är det Pelle som år fylld yngling hantera en hur stor rymme och prismässigt är de ju att
provkör en hoj! Och hör bara! En motorcykel som helst, medan i föredra. Och så är de snygga och
sån här måste han nog ta hem till Sverige motsvarande sextonåring så är det ju det där med ungdoms-
motormuseet – den är ju så fin och måste nöja sig med en mc som årens nostalgi.
kostade just ingenting. Så nu äger vägde högst 75 kilogram och då
han en Monark Blue Top Fighter försedd med en motsvarande
med 150 kubiks Ilo tvåtaktsmotor, lämpligt stor motor, vanligtvis mel- Svenskarnas 75 kilos cyklar
just en sån här som var varje sex- lan 125 och 175 kubik. De vanligaste svenska motorcyk-
larna för 16 åringarna i Sverige
under slutet av femtio- och början
av sextiotalet var Apollo Competi-
tion 150, Fram modell 80, Hus-
qvarna Silverpilen, Monark Blue
Top Fighter och Blå Stinget med
Ardies 200 cc motor, NV 22 Sport
och Jet Crosser och den i Halmstad
tillverkade Rex Solomax med Villi-
ers 150- kubiks motor. Senare för-
bjöds tillverkningen av dessa mör-
darmaskiner som med alltför kraf-
tiga motorer, i alltför lätta chassier
och med underdimensionerade
bromsar och hög toppfart, skörda-
de många unga liv.
Av dessa 6 klassiska svenska lätt-
viktare finns 3 stycken i dag i
Författarens CZ 150 cc. motormuseet på Alholmen. Rex
Solomax, Monark Blue Top och NV
10
