Page 21 - SNT 39

Här har Jörgen kommit till en korsning med fyra spännande ortnamn. I geografin är vi sex-sju
kilometer rakt väster om Skara med Kålltorp åt skarahållet. Vi börjar med Kålltorp.

De första gångerna som namnet Kålltorp är bevarat i skrift är under 1400-talet och då stavades det
Kulatörp och Kollatorp. Det var först under 1500-talet som stavningar med å började förekomma.
Gamla ortnamn består ofta av två delar, här syns det direkt att det är Kåll-torp. Torp-namnen
uppstod under vikinatiden och under medeltiden. Torp betydde nybyggd gård, som byggts utanför
bygemenskapen. Den första delen var oftast ett personnamn som talade om vem som uppfört
gården eller varit en tidig betydelsefull ägare. I det här fallet hette han nog Kulle.

Under medeltiden och vikingatiden var salen ett rum eller ett hus för fest, Saleby kan ha varit en
by där det fanns en särskild betydelsefull sal.

Synnerby är lättare att förstå, år 1308 skrevs namnet Synderby, alltså den södra byn. Alltså byn
som låg söder om något i terrängen, kanske en annan, mer betydelsefull, by?

Skallmeja är ett ovanligt namn. Under medeltiden var skalmeja ett träblåsinstrument med en ton
liknande en säckpipa, men det är inte instrumentet som är ursprunget. År 1462 skrevs namnet
Skalmöia och därmed är det klart att andra delen av namnet är ordet ö. Skalm har betydelsen ”två
delar som går ihop”, som skalmarna på en vagn till exempel. I det här fallet kan det syftat på de
två åar som flödar samman strax vid byn och ön skall då ha varit den fasta mark som fanns vid det
sankare åsammanflödet.

Ja sådär kan tankarna gå om ett landskap när man är ute och kör. Eller så kan man bara njuta av
vinden, vädret, motorcykeln som lugnt arbetar på och det vackra landskapet. Jörgen njöt nog
också av att regnet inte kom förrän han var 10 meter från garagedörren, den där dagen i juli.

21