Page 24 - SNT_8
P. 24

Längs LReJ, Lund – Refvinge Järnväg


        Järnvägarnas historia börjar med
        gruvbanor redan under medeltiden,
        enkla vagnar på träspår dragna av
        människor eller hästar. Sådana
        banor är bland annat kända från
        Tyskland och Storbritannien. I Sve-
        rige är en hästdragen gruvbana
        känd från kolbrytningen vid Höga-
        näs cirka 1800. Banan finns till och
        med på karta! Liknande banor
        byggdes även i Bergslagen.

        De första ”riktiga” järnvägarna i
        Sverige, alltså en järnväg med
        lokomotiv och avsedd för allmän
        trafik, stod färdiga 1856 med bland
        annat järnvägen Örebro-Nora och
        Södra Stambanans första etapp,
        Malmö-Lund.

        Redan 1829 hade det för första
        gången väckts förslag i riksdagen
        om att bygga järnväg i Sverige,
        men staten var så engagerad i
        bygget av Göta Kanal att förslaget
        avslogs. Greve A.E von Rosen med    Harlösa enligt den så kallade Häradskartan från omkring 1915. Spåret
        ett brittiskt konsortium som finan-  mot Lund är det som går nästan rakt västerut och korsar ån till vänster.
        siärer sökte och fick ensamrätt att   Spåret mot söder går mot Dalby, för att sluta i Malmö. Byn Harlösa låg
        anlägga ett järnvägsnät i Sverige   från början med vid utsikt uppe omkring kyrkan. Järnvägens dragnings-
        år 1845, men man fick ekonomiska    kraft blev emellertid för stor och centrum gled nedför backen där ett sta-
        problem och planerna rann ut i      tionssamhälle med handel och hantverkare växte fram.
        sanden. Vid det här laget fanns
        utbyggda järnvägar i många andra
        länder och vid riksdagen 1852-53    Skåne blev det järnvägstätaste     land utsträckt med järnvägens
        fattades beslut att staten skulle stå   landskapet i Sverige. Den bana vi   hjälp stimulerade näringslivet och
        för att ett stamnät av järnvägar    här skall titta lite på invigdes först   ökade givetvis rörligheten. Utveck-
        skulle byggas i Sverige, medan      1905, i slutet av järnvägsbygg-    lingsoptimismen var stor. I Lund
        tvärbanor och bibanor skulle få     nadsepoken. Det hade snabbt blivit   tyckte man att staden hamnade på
        byggas på enskilt initiativ. Redan   viktigt för städer och tätorter att   efterkälken. Visserligen låg staden
        1856 invigdes så de första stamba-  ha en järnvägsförbindelse. Ett om-  vid Södra stambanan men det
        nedelarna, förutom Malmö-Lund
        även ett parti av Västra Stamba-
        nan, delen mellan Göteborg och
        Jonsered. Under de följande årtion-
        dena byggdes järnvägar över näs-
        tan hela landet.

        Järnvägsbyggandet var en trans-
        portrevolution med mycket stor
        betydelse för landet på flera plan.
        Bland annat gick den hand i hand
        med industrialismens utveckling,
        den förändrade landskapet genom
        att nya samhällen uppstod och
        möjliggjorde snabba kontakter på
        ett helt annat sätt än tidigare. Post
        och telegrafväsen samordnades
        med järnvägen och utvecklades
        med denna. Tidsbegreppet sam-
        ordnades när vi fick en normaltid
        för hela landet, det hade inte
        funnits tidigare , men tidtabellerna   Harlösa stationshus idag. Spåren gick på andra sidan byggnaden.
        gjorde detta till en nödvändighet.
                                                           24
   19   20   21   22   23   24   25   26   27   28   29