Page 25 - SNT_40
P. 25
mil! Olgas uppgift var egentli-
gen värre, sitta still och vänta
och inte kunna göra något.
John samlade ihop det han
behövde och gav sig iväg och
Olga satt ensam kvar och såg
honom försvinna mot horison-
ten. Dagen blev lång för hen-
ne, ensam i en öken – då är
man ensam.
Mörkret föll plötsligt som det
alltid gör på dessa breddgra-
der och Olga gick in i tältet,
kröp ner i sovsäcken och som-
nade antagligen ögonblickligen
av utmattning. Mitt i natten Motorcykeln lastad på bilen som räddade dem i öknen.
vaknade hon av tystnaden, en
stor ödslig skrämmande tyst- över till Europa och körde hem broar, 4000 små och 245
nad som underströk hennes till Köpenhamn. tunnlar. Detta gigantiska pro-
ensamhet. Plötsligt bröts jekt bestämde sig våra vänner
tystnaden av ett långdraget Palle Huld och Elith Foss att
spöklikt tjut som besvarades åka och titta på. De gjorde
från olika håll runt tältet. TILL PERSIEN först Kampsax ledning entu-
Hyenor!
Man kan onekligen fråga sig siastiska för idén och då kunde
Ensam i saharanatten och med vad det var med öknar som Fisker & Nielsen inte säga nej.
en flock hungriga hyenor om- lockade danska motorcyklister, De fick låna samma motor-
kring sig. Bättre situationer för år 1937 var det dags igen! cykel som de kört Medelhavet
kan man tänka sig. Men Olga Den danska ingenjörsfirman runt på och körde iväg efter
lyckades skrämma iväg dem Kampsax A/S hade skrivit att ha skaffat alla visa och
med rop och skrik samt en kontrakt på att bygga en 140 andra tillstånd som behövdes.
stark ficklampa. Därefter gick mil lång järnväg tvärs genom
hon ut och höll vakt, ficklam- Iran – Persien som det hette Den här gången körde de till
pan var ett bra skydd mot de då. Kontraktet hade skrivits Italien för att där ta en båt till
ljusskygga rovdjuren. 1932 och arbetet blev klart Palestina. Väl på biblisk mark
efter knappt sex år. Den fär- körde de norrut till Damaskus,
Ett fjärran motorljud visade sig diga järnvägen hade 251 stora tanken var att sedan komma
komma från ett flygplan. Yt-
terligare någon timme senare
hördes motorljud igen, den här
gången från marken och Olga
kunde se ljuspunkter i fjärran.
Ficklampan kom nu väl till
pass för signalering och ljus-
punkterna närmade sig. Det
var John som hade träffat på
lastbilar som transporterade
bensin till de olika forten och
oaserna och nu var på väg
tillbaka till sin bas med tomfat.
Den trasiga motorcykeln och
deras bagage lastades ovanpå
tomfaten och färden gick norr-
ut. Efter några byten av last-
bilar kom de ända upp till
Alger igen och fick oljetråget
svetsat. Nu fick det vara nog
med Afrika, tyckte nog Olga Två av de stora broarna. Kampsax arbetade i obanad terräng
kan man tänka, så man tog sig och som mest var 55 000 människor anställda vid bygget.
25