Page 23 - SNT_40
P. 23
OLGA OCH JOHN I ÖKNEN
En tidig vinterdag år 1936 kom
en sjöman vid namn John Niel-
sen in på Fisker & Nielsens
kontor och frågade vad man
borde ha för några reservdelar
med på en liten nöjestur.
-Skall ni på nöjestur nu? Det
är ju flera minusgrader ute?
–Ja, det är så att jag har trött-
nat på kylan och skall ta fru-
gan och vår lille son med
motorcykel till Afrika, vi skall
korsa Sahara. Jag har varit där
tidigare.
Två beduiner, Foss och Nimbussen i en av oaserna längs vägen. Det blev naturligtvis en viss
uppståndelse på kontoret och
ra block som det gällde att
idag, visserligen fanns väster- inte köra på. De kom igenom man framhöll att en liten pojke
ländska delar i de större stä- även här men med en sido- på två år kanske inte var rik-
derna men byarna och lands- vagn där fjädrarna hade brus- tigt lämplig att ha med på en
bygden såg ut som de gjort tit och med ett oljetråg som sådan nöjestur. Men John
under flera hundra år. förlorat stora flisor, men hållit. Nielsen fick sina reservdelar
och till sist fick han frågan hur
De var de första som korsat
Palle och Elith körde österut, Libyska öknen på motorcykel. han hade det med kartor.
man skulle ju runt Medelhavet. –Inga problem, jag har min
Vägarna var relativt bra fram Resten av resan Medelhavet lilla fickatlas. Här i Europa är
till Tunis där den första öknen runt blev mindre strapatsrik det bara att köra söderut och i
tog vid. Vägen var nu ersatt även om vägarna i Turkiet var Afrika finns det inte så många
av stolpar med 500 meters som stigar. Väl framme i vägar att man kör vilse. Jodå,
mellanrum som angav rikt- Köpenhamn mottogs de som de kom iväg mitt i december,
ningen. De körde ofta fast i hjältar på Rådhustorget. John och hustrun Olga, men
sanden och fick lyfta, dra och den lille sonen lämnades klokt
skjuta sidovagnsmaskinen nog i morföräldrarnas vård
framåt – i 40 graders värme! hemma i Köpenhamn. Vägen
Men det gick bra fram till ner genom Europa blev en
Tripolis. Efter man passerat resa mot våren och de njöt av
staden kom den verkliga ök- vädret som efterhand blev
nen, 45 mil utan väg, utan varmare. Från Marseille gick
vatten, utan oaser, men med båtresan över till Oran i Alge-
ett italienskt fort ungefär halv- riet. Sedan var planen att köra
vägs. Dessutom var det för- västerut och mot sydväst för
bjudet att korsa öknen efter- att ge sig in i öknen ungefär
som myndigheterna hade 70 mil söder om Casablanca,
tröttnat på att sända ut hjälp-
expeditioner. Naturligtvis kör-
de de!
Nu blev det riktigt besvärligt,
men efter två dagar, svårt
törstande och helt utmattade Gunnar Hansens teckning av
kom de fram till fortet, den Palle och Foss i den Libyska
ende som verkade oberörd var öknen. De bakre fjädrarna på
deras Nimbus. sidovagnen har brustit så för
att få det mindre stötigt får
Den andra ökenetappen gick burkslaven sitta på sidovag-
något lättare men tog ändå ett nens nos. Gunnar Hansen rita-
dygn. Sandöknen hade nu av- de nästan alltid sidovagnen på
lösts av en stenöken med sto- vänstersidan. Originalillustra- I en by någonstans kring
tionen är 3,5 cm bred. Atlasbergen.
23