Page 23 - SNT_40
P. 23

OLGA OCH JOHN I ÖKNEN

                                                                                En tidig vinterdag år 1936 kom
                                                                                en sjöman vid namn John Niel-
                                                                                sen in på Fisker & Nielsens
                                                                                kontor och frågade vad man
                                                                                borde ha för några reservdelar
                                                                                med på en liten nöjestur.
                                                                                -Skall ni på nöjestur nu? Det
                                                                                är ju flera minusgrader ute?
                                                                                –Ja, det är så att jag har trött-
                                                                                nat på kylan och skall ta fru-
                                                                                gan och vår lille son med
                                                                                motorcykel till Afrika, vi skall
                                                                                korsa Sahara. Jag har varit där
                                                                                tidigare.

         Två beduiner, Foss och Nimbussen i en av oaserna längs vägen.          Det blev naturligtvis en viss
                                                                                uppståndelse på kontoret och
                                            ra block som det gällde att
        idag, visserligen fanns väster-     inte köra på. De kom igenom         man framhöll att en liten pojke
        ländska delar i de större stä-      även här men med en sido-           på två år kanske inte var rik-
        derna men byarna och lands-         vagn där fjädrarna hade brus-       tigt lämplig att ha med på en
        bygden såg ut som de gjort          tit och med ett oljetråg som        sådan nöjestur. Men John
        under flera hundra år.              förlorat stora flisor, men hållit.  Nielsen fick sina reservdelar
                                                                                och till sist fick han frågan hur
                                            De var de första som korsat
        Palle och Elith körde österut,      Libyska öknen på motorcykel.        han hade det med kartor.
        man skulle ju runt Medelhavet.                                          –Inga problem, jag har min
        Vägarna var relativt bra fram       Resten av resan Medelhavet          lilla fickatlas. Här i Europa är
        till Tunis där den första öknen     runt blev mindre strapatsrik        det bara att köra söderut och i
        tog vid. Vägen var nu ersatt        även om vägarna i Turkiet var       Afrika finns det inte så många
        av stolpar med 500 meters           som stigar. Väl framme i            vägar att man kör vilse. Jodå,
        mellanrum som angav rikt-           Köpenhamn mottogs de som            de kom iväg mitt i december,
        ningen. De körde ofta fast i        hjältar på Rådhustorget.            John och hustrun Olga, men
        sanden och fick lyfta, dra och                                          den lille sonen lämnades klokt
        skjuta sidovagnsmaskinen                                                nog i morföräldrarnas vård
        framåt – i 40 graders värme!                                            hemma i Köpenhamn. Vägen
        Men det gick bra fram till                                              ner genom Europa blev en
        Tripolis. Efter man passerat                                            resa mot våren och de njöt av
        staden kom den verkliga ök-                                             vädret som efterhand blev
        nen, 45 mil utan väg, utan                                              varmare. Från Marseille gick
        vatten, utan oaser, men med                                             båtresan över till Oran i Alge-
        ett italienskt fort ungefär halv-                                       riet. Sedan var planen att köra
        vägs. Dessutom var det för-                                             västerut och mot sydväst för
        bjudet att korsa öknen efter-                                           att ge sig in i öknen ungefär
        som myndigheterna hade                                                  70 mil söder om Casablanca,
        tröttnat på att sända ut hjälp-
        expeditioner. Naturligtvis kör-
        de de!
        Nu blev det riktigt besvärligt,
        men efter två dagar, svårt
        törstande och helt utmattade        Gunnar Hansens teckning av
        kom de fram till fortet, den        Palle och Foss i den Libyska
        ende som verkade oberörd var        öknen. De bakre fjädrarna på
        deras Nimbus.                       sidovagnen har brustit så för
                                            att få det mindre stötigt får
        Den andra ökenetappen gick          burkslaven sitta på sidovag-
        något lättare men tog ändå ett      nens nos. Gunnar Hansen rita-
        dygn. Sandöknen hade nu av-         de nästan alltid sidovagnen på
        lösts av en stenöken med sto-       vänstersidan. Originalillustra-     I en by någonstans kring
                                            tionen är 3,5 cm bred.              Atlasbergen.

                                                           23
   18   19   20   21   22   23   24   25   26   27   28