Page 4 - SNT_33
P. 4
Carsten svarar att jag kan komma in nästa dyker upp och börjar, likt en dirigent, att in-
dag så att de kan titta på min maskin. En halv struera enmansorkestern jag och innan jag vet
pust av lättnad av att jag åtminstone har en ordet av så är motorn ute ur ramen och upp-
lösning i sikte men oron gnager fortfarande spänd för dissekering. Kopplingen är såklart
med en tand i nacken. Orostankarna glöms slut och bytes ut mot en ny och bättre variant.
dock fort då min kollega och goda vän Martin Kolvarna är halvslitna och vips så har jag fyra
möter upp nere i hamnen i Århus! En kram och nya fina burkar i blocket. Oljepumpen är
en luksusanrettning med en efterrätt beståen- ”lagom” sliten och en ny är strax på menyn.
de av gammel ost, fedt, sky og rom på Teater Förarens mage börjar bli tom och plötsligt är
Bodega så är allt på topp. Konstigt nog så sov den full med smørrebrød! Sten är vänlig nog
jag som en sten efter den fjäderlätta anrätt- att ordna logi åt mig och ännu en gång sover
ningen. jag väldigt gott.
Luksus i Århus Nästa dag, efter att allt pusslats samman igen
och efter att Sten finjusterat tändning och
förgasare, rullar min Nimbus, med betraktligt
förnyad energi, ut ur verkstaden. Carsten och
Sten blir de första i en rad räddande änglar
som ser till att jag kan fortsätta resan. Tack!
Med ett par ponnys till i motorn och lättare
bankkonto så rullar jag, med lätta förmaningar
om det olämpliga med sologear och fullpackad
sidovagn, söderut. 334 km genom lätt regn
och lite gnabbig vårkyla för mig till en väldigt
tysk och mammig tysk mamma som huserar
mig genom Airbnb. Hälsar på hennes katt men
den är skeptisk.
Efter att ha lovat mig själv att aldrig igen köra
Dagen efter så kör jag försiktigt bort till Rom- så långt som 334 km på en dag, så kör jag
bach & Nielsen. Blir utan omsvep emottagen 600 km ner till Antwerpen. Min rumpa hatar
av Carsten och omedelbart satt i arbete att mig men mitt hjärta tackar mig när jag möter
börja skruva av avgassystem och annat löst upp hemma hos min flickvän. Vårrusket har
som måste bort innan motorn ska ut. Sten förföljt mig och försenat mig under dagen men
motorcykeln går som en dröm. Lyckan står
mig ännu en gång bi och den kommande
veckan så parkerar jag Nimbusen i ett nedlagt
Nissan servicegarage. Garageägaren står och
bygger en hydraulisk dubbelvedklyv medans
jag monterar sidevogns-gear på Nimbusen och
ägarens son står bredvid och pratar oavbrutet.
Sonen har varit med om en otäck bilolycka och
måste, enligt egen utsago, motionera hjärnan
för att den ej skall börja släcka ner. Hjärn-
gymnastiken består av språk och han har lärt
sig flera på grund av detta. Det är underligt
hur lika men
ändå olika vi
och våra liv är,
vi människor.
Jag tillagar
även Bläckfisk
Stifado enligt
grekiskt recept
med krydd-
peppar, pärllök
och tomat som
blir helt under-
bar.
Sten skruvar Bläckfisk Stifado
4
