Page 16 - SNT_13
P. 16
Nimbusläsning
För tio år sedan uppmärksammade som tillverkades i flest exemplar,
den danska klubben Danmarks 752 stycken från 1924 till 1928.
Nimbus Touring, DNT, att det då
var sjuttio år sedan Nimbus typ C Då, för tio år sedan, 2004, gav
presenterades och att det sam- DNT ut en jubileumsbok som vi
tidigt var trettioårsjubileum för skall fördjupa oss lite i på dessa
klubben själv. För den matematiskt sidor. Bokens titel är 100 ÅR – et
begåvade läsaren står det då klart ”skævt” jubilæum. Titeln syftar
att det i år är åttio år sedan typ C givetvis på dubbeljubileet och den
började byggas och att klubben dolda matematiken är att 70 + 30
DNT följaktligen fyller fyrtio i år. = 100!
Men dessutom har vi i Nimbusvärl-
den ett nittioårsjubileum att upp- Det är en fin liten inbunden bok på tör för klubbtidningen Nimbus
märksamma. År 1924 introducera- 168 sidor under redaktion av Allan Tidende. Boken består av fyra
des det vi idag kallar Nimbus typ Kløve Nyborg, mångårig styrelse- delar: en inledning bestående av
B, den version av Kakelugnsröret ledamot i klubben och tillika redak- Introduktion, Förord och Prolog; En
cirka 140 sidor lång del med 26
uppsatser om klubbens historia; En
betydligt kortare del kallad Fisker &
Nielsen og Nimbus model-C: 70 år,
samt slutligen en Epilog om när
familjen Fisker förlorade kontrollen
över företaget. Av dessa delar
känns kanske epilogen som lite
överflödig, den är inte dålig på
något sätt, men den är kanske lite
malplacerad.
Tyngdpunkten i boken ligger alltså
på klubbens, DNTs, historia. Från
den enkla starten med stencilerade
inbjudningar till den första träffen
på Kaløvig camping lördagen den
18 maj 1974, till en klubb på
inemot 2000 medlemmar med ett
fint museum och en bra klubb-
tidning och som årligen anordnar
stora landsomfattande träffar med
lokalklubbarnas hjälp.
Själv är jag sedan ett par år med-
lem i DNT för andra gången. Första
omgången var under början av
1980-talet. Jag var då en ytterst
passiv medlem, min kontakt med
klubben var genom tidningen.
Mycket väckte intresse, tekniska
artiklar var jag svältfödd med i
Sverige, Nimbuskunskapen i be-
kantskapskretsen eller i den svens-
ka klubb där jag var medlem var
mycket liten. I DNT fanns halvt
mytiska figurer som verkade veta
det mesta, två hette Jørgensen,
den ene Knud och den andre Ole.
Det var lite svårt att hålla isär de
två herrarna för både förekom ofta
i tidningen, snart lärde jag mig att
Ole var redaktören. Det svåraste
dessa år var att betala medlems-
avgiften. Klubben gjorde inte
mycket för att uppmuntra utländs-
16
